Visa barnets ansikte eller inte på sociala medier
Jag fick en fråga som dyker upp då och då så jag lyfter upp den här i bloggen helt enkelt så får ni se svaret också.
"Jag måste bara fråga. Detta har kanske kommit upp innan. Men när Charles var liten (mindre ☺️) så visades inte hans ansikte i bloggen. Vad fick er att ändra åsikt kring detta? Jag anser själv att det är tramsigt att dölja men alla har rätt till sina åsikter såklart"
Charles 4 månader, då publicerade jag inte denna bilden <3.
Ja precis, vi visade inte bilder på ansiktet första halvåret eller nästan första året. När han var 9 månader tror jag första ansiktsbilden skymtade förbi men fortfarande mest bakifrån eller från sidan....
Jag visste inte riktigt hur jag ville förhålla mig till att blogga bilder på Charles när han var liten så då valde jag helt enkelt att låta bli - jag tycker inte det är tramsigt utan att var och en har rätt att göra som de vill och om man är osäker är det bättre att låta bli eftersom det blir svårt att ångra sig... Jag visste att man får många "likes" på bebisbilder och jag vile verkligen inte känna att jag utnyttjade faktumet att jag fått barn för mer läsare eller mer likes - jag var liksom rädd att om jag började så skulle jag helt plötsligt ha svårt att gå tillbaka och då kändes det som jag sålde bloggen på bebisbild på mitt barn liksom och det ville jag inte. Det vill jag fortfarande inte så jag är relativt restrektiv med bilder på Charles ansikte och närbilder men eftersom han är en del av mitt liv och bloggen handlar om mitt liv så är han med såklart och idag när jag har landat lite mer i min roll inom föräldraskap men även som bloggare och familjebloggare så känner jag att har hittat en balans som passar mig bra.
Bilder som ovan syns sällan i bloggen, det är mer i farten och på avstånd och gärna lite från sidan om jag ska vara ärlig, jag vill fånga känslan av vad som händer hellre än en ruskigt gullig närbild på Charles - dem håller jag för mig själv och trust me, där finns måååånga!! Som alla föräldrar så älskar jag ju att fota Charles alla gulliga miner, grimaser, leenden, gulliga pussmunnar osv osv osv.... Charles har ett brett uttrycksregister och har verkligen ärvt min teaterådra så han är som jag i hur man grimaserar och gestikulerar, haha.
Hoppas det duger som svar, svårt att förklara hur man tänker men för mig handlade det dels om att jag verkligen ville bottna i valet och även få vara mamma och förälder lite mer i fred i början men även att liksom vänta in att det kändes rätt i magen med hur jag skulle göra.
Klokt resonerat tycker jag.